Det började den andra oktober

om det svåra - stort som smått

26 april 2006

Virtanen startar betalblogg!

Så här står det: "Om kärleken som aldrig blir av (lika lite som rökstoppet). Om musiken, årstiderna och städerna jag lever för. Det kommer bli bilder, hångel och en och annan brakskit."

Kommentarerna lät inte vänta på sig:

"Shit vad coolt! Du är briljant mannen..."

"Du kommer känna lådvis med stålar."

"Vilken känsla för tajming den snubben har!"

"Jag betalar gladeligen för dina navelskådningar, du har alltid rätt!"


Nej, det är inte sant.

Virtanen ska inte starta betalblogg, men ni inser ju själva att det är precis såna kommentarer han skulle ha fått om han startar en betalblogg (hoppas han gör det). Kom inte och säg nåt annat.

När Linda Skugge startar betalblogg kan man läsa i kommentarer (här och här):

"Jag betalar gärna 69 spän om hon skriver om sina hemorrojder och om hur hon lyckas skriva utan att, enligt egen utsago, inte tänka och reflektera."

"Trist att det också visar hur girig hon är, det är en sida som inte är så angenäm."

"Om det så hade varit den sista texten i universum, hade jag inte betalt 1 cent för Linda Skugges förvirrade tankar."

"Linda Skugge är en vidrig människa som är så otroligt sanslöst jävla överskattad."

"Att någon ens av misstag tagit i henne med tång och därmed körde in en bulle i ugnen är inget mer än ÅRETS SPYKRÅKA."

Jag kan inte annat än göra denna analys:

1. Kvinnor får inte tjäna pengar. Kvinnor är giriga om de tar 69 kronor för ett arbete som kommer pågå under 4 månader. Kvinnor ska vara gratis. Eller så ska man ha betalt för att läsa dem.

2. Det är ok att kalla en namngiven kvinna vidrig och hennes barn för misstag utan att en enda medmänniska uppmärksammar det eller rapporterar det till nån som kan ta sitt ansvar. Kommentaren har legat där nu i nästan 6 timmar, tveksam till om liknande skulle ha hänt en man.

3. Att skriva om livets finaste gåva - att vänta barn är inte intressant. Och att det även kommer vara en trädgårdsblogg "ser" folk (jag gissar att det är gubbs både på Resumé och SVD) inte. Det är roligare att skriva "hemorrojder" än "maskkompost" fast båda säkert är lika otrevliga.

Jag mår illa. Riktigt illa.

Sorry Skugge - det verkar inte som att du blir av med dina not so pleasant followers (för de följer ju henne, de poppar upp ÖVERALLT där det skrivs om henne) trots att du kastat av dig det röda feministskynket.

Ja, mera sånt här!

"Fotbollsprofilen" Peter Antoine tycker att vi ska införa lagliga bordeller i Sverige. Så att blyga killar kan gå på horhus i stället för att våldta. Bättre att offra några baltiska småtjejor än fina svenska flickor. Peter har stenhårt gått på myten om den lyckliga horan. "Prostituerade är lyckliga" säger han och menar att de tjänar mycket pengar och "har stora bilar".

Jag tror säkert att det finns enstaka prostituerade som inte lider och förnedras hela tiden - som kanske till och med känner sig lyckliga. Men jag tror inte det finns speciellt många horor som valt sina yrken under lyckliga omständigheter. Jag är säker på att väldigt få torskar rekommenderar sina döttrar att bli horor.

Snälla kan inte alla gubbs inom fotbollen och hockeyn säga så här galna saker. Det vore så bra, de framstår som så inskränkta och inhumana att uppstädningen inom hockeyn och fotbollen skulle komma DIREKT om politiker och media fick upp ögonen att den här vidriga människosynen frodas på det här sättet inom fotbolls- och hockeykulturen.

25 april 2006

"fotbollen och hockeyn ett sjukt reservat i svenskt samhällsliv"

Det är inte ofta jag läser de rosa sidorna på aftonbladet, men här är Lasse Anrell något viktigt på spåret.

Njutelse och vrede

Njutelse och vrede var de ord som Christina Herrström vävde sin senaste bok "Den hungriga prinsessan" av. Den är så upplyftande, så klarsynt, så träffsäker, rolig och helgenombra! En riktig eye opener.

Det allra bästa med den är att den klarsynt behandlar allt det där geggiga i alla fall jag har i huvudet om hur kvinnor har det i Sverige idag. Det är så mycket som är fel när man väl börjar nysta. Det är kvinnor som lämnas av sina män och lämnas på bar backe, det är kvinnor som lever under hot att bli lämnade för en yngre kvinna, det är kvinnor som mästras med hånleenden, hot och hårda ord, kvinnor som tvingas abortera, det är barn som mår dåligt av alla nakna kvinnokroppar i vårt offentliga rum, det är känslomässigt handikappade män som lägger ansvaret för sitt eget välbefinnande hos kvinnor. Det handlar om sexism och porr, men också en stor portion förälskelse, hopp och erotik.

Du måste läsa. Njutelse i varje stavelse.

P.S "Njutelse" är inget riktigt ord utan ett ord som författarinnan själv hittat på. Det rymmer mer än det mer riktiga ordet "njuta".

Bloggproffs

Linda Skugge gör betalblogg!

Spännande experiment

Vad finns det för argument för att Sverige ska spela VM i Tyskland?

Jag mår illa när jag tänker på alla de kvinnor och barn som dagligen luras, misshandlas, våldtas och förnedras i vår tids slavhandel. Om möjligt blir man ännu mer illamående när man försöker diskutera vad de som förtrycker och utnyttjar kan göra åt det. Att bojkotta VM i Tyskland vore så enkelt och skulle ha ett sånt genomslag - att det ter sig helt galet att förlöjliga ett sånt förslag.

Helt briljant svar på DN Debatt från JämO Claes Borgström. Några citat:

Människohandel kränker universella mänskliga rättigheter som rätten till liv och frihet samt rätten till frihet från slaveri i alla dess former. Människohandel med barn kränker barnets rätt att växa upp i en trygg omgivning och rätten att undgå alla former av övergrepp och exploatering. Man kan inte isolera människohandeln i Tyskland från den som sker i Sverige.


Sexuella trakasserier och människohandel är två fenomen som befinner sig i var sin ände på samma skala, den som ger uttryck för en maktordning som säger att män ska vara överordnade kvinnor, vilket i förlängningen betyder att män ska ha rätt till kvinnors kroppar.


Jag tror att få män i Sverige medvetet går och känner sig förmer än alla kvinnor de möter och jag är övertygad om att praktiskt taget alla män tar avstånd från människohandel. Men djupt rotade strukturer styr vårt sätt att tänka och känna.

21 april 2006

Vilken bok ska jag köpa?

Hela högen med pocketböcker är nu slutlästa och det är dags att beställa nya. Har bara några kapitel kvar av Christina Herrströms Den hungriga prinsessan som är så bra att jag verkligen vill läsa låångsamt och suga på den starka karamellen länge.

Hjälp mig nu att välja genom att rangordna dessa böcker i den ordning du tycker de verkar vara intressanta:

Caipirinha med döden av Marie Ernestam

Allt är upplyst av Jonathan Safran Foer

Montecore - en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri

Vad jag älskade av Siri Hustvedt

Det är 1988 och har just börjat snöa av Sigge Eklund


Det ska bli mig ett sant nöje att döda dig av Magdalena Graaf

Lagt kort av Joan Didion

20 april 2006

Tillbaka i gängorna


Påsken har firats på annan ort - vi har varit hemma hos exilmamman och bott i deras rosa slott i norra Italien.

Vi har mest latat oss och sett oss omkring minimalt. Massa god mat, prosecco och kaffe. Lite shopping, lite sightseeing. Men ingen stress. Inte ens att flyga ensam med barnen, köra hyrbil från flygplatsen genom vägtullar och hitta rätt gav något utslag på stressmätaren.

Igår var vi tillbaka till en fulländad svensk vår, solen sken, medan vårlökarna spirade och fåglarna kvillrade galet.

Det kändes som ett helt nytt kapitel börjat. Ingen stress och mindre mörker.

Idag var allt som vanligt. För lite sömn, för mycket jobb, stress till dagis och snöblandat regn innanför kragen.

10 april 2006

Nu fortsätter jag kalla mig feminist!

Jag är senfärdig feminist. Inte förrän jag fick barn som började på dagis och jag stenhårt ramlade in i de gamla könsroller med mamma som den första föräldern insåg jag hur fel vi tänkt och gjort.

Jag läste Nina Björks Under det rosa täcket. Jag läste Fittstim och igenkänningen var hög. Jag tog del av statistik om mäns våld mot kvinnor (och män), löneutveckling, pensionsavsättningar och fann en massa orättvisa enbart härledd till kön. Jag blev arg, men också väldigt målmedeveten.

Jag blev feminist och många är de gånger jag velat ta av mig de där glasögonen som inte bara öppnar upp utan också gör tillvaron rätt jobbig att hantera ibland.

Jag ifrågasatte varför förskolan inte har jämställdhetsplaner och blev bemött med suckar och "jamen, flickor och pojkar ÄR ju olika".
Jag ifrågasatte varför jag som har en utbildning tjänar mindre än min man som inte har nån utbildning.
Jag ifrågasatte hur det kommer sig att flickor presterar bättre än pojkar i skolan trots att pojkarna får fler mer uppmärksamhet och har lägre krav.
Jag ifrågasatte varför män gör mindre hushållsarbete än sin kvinna - trots att båda jobbar heltid.
Jag ifrågasatte varför så få pappor tar ut föräldraledighet.
Jag ifrågasatte varför min 5åriga dotter ska ha tryck på byxbaken där det står "eat me" medan min son ska ha en spindelmannentröja med "kabom!" tryckt i yviga bokstäver.
Jag ifrågasatte vems valfrihet en indivudualiserad föräldraförsäkring egentligen hotar.
Jag ifrågasatte varför en subventionering av hushållsnära tjänster skulle göra något för jämställdheten.

Jag ifrågasatte OCKSÅ varför män förutses vara våldsbenägna kåtmonster som ibland inte kan värja sig från sina lustar till kvinnokroppar. Jag ifrågasatte OCKSÅ varför en del män blir så känslomässigt handikappade att de i brist på känslomässiga ventiler tar sitt liv. Jag ifrågasatte OCKSÅ varför pojkar ses som "bråkiga" medan tjejer kivas och inte kan umgås annat än i par. Jag ifrågasatte OCKSÅ varför många myndigheter och institutioner ser en pappa som en andra förälder.

Jag ifrågasatte allt, och hamnade i oändliga diskussioner om varför jag kallar mig feminist istället för humanist, varför jag hatar män, varför jag vill tvinga familjer till sämre ekonomi, varför jag tycker män är djur, varför jag inte vill bejaka min kvinnlighet, varför män är skyldiga till att det ser ut som det gör.

Alla dessa (ibland tröttsamma) diskussioner gav bara mer övertygelse om varför jag är feminist. (och nej, jag tänker inte dra valsen om att jag visst älskar män, gärna har kjol, gillar smink, inte tänker hugga av manliga könsorgan...) Jag är feminist för att bekämpa de rådande könsrollsmönster och maktstrukturer som så orättvist gör våra livsval så snäva. Ingen annan -ism gör det.

Feminismen är nu, år 2006, inte en kvinnokamp. Den är en kamp för mäns och kvinnors lika rätt att vara sig själva och utifrån kompetens och intressen göra sina val.

Låt oss nu avsluta det här könskriget som egentligen aldrig startat (annat än i media) och inse att vi måste få män och kvinnor med på båten. Det finns defacto massor av diskriminerande strukturer i vårt samhälle. Att erkänna att strukturerna finns kräver inte att man hittar en skyldig att peka ut. Det kräver att man gör något åt dem.

När man väl satt på sig de feministiska glasögonen kan man inte ta av dem. Det är inte dags att ge upp. Det är dags att återta ordet feminist och fylla det med ett rättvist innehåll.

Det är du och Lars Ohly, Linda Skugge

Linda Skugge: Nu slutar jag kalla mig feminist!

07 april 2006

Skillnaden på trafficking och prostitution

Den enkla versionen är att det inte finns nån skillnad.

Skillnaden mellan trafficking och prostitution är bara skillnaden i gradantal i helvetet. Du bränner dig oavsett om det är 175 eller 250 grader i ugnen. Din hand blir förstörd oavsett om det är kokande vatten eller kokande stål du stoppar den i. Du kommer förångas oavsett om du är 100 eller 1 mil från solen. Frågan är väl bara hur omfattande och fort skador uppstår.

Det finns inga "lyckliga och frivilliga" horor och uppriktigt talat blir jag förfärad och beklämd över att män och kvinnor idag verkligen tror på den gamla myten än.

Både prostitution och trafficking bygger på vem som har makt. Maktmedel kan vara hot, frihetsberövande, våld och pengar. Målet: tillgången på kroppar.

Brokeback Mountain

Sent omsider har även jag sett filmen om bögarna på berget - Brokeback Mountain. Vilken fantastisk film, vilka fantastiska skådespelare och vilket fantastiskt foto. Man bli onekligen sugen på att åka till Wyoming. Brokeback Mountain är (tillsammans med t.ex Donnie Darko och Red Dragon) en film man önskar ha osedd för att ha allt det ljuvliga framför en.

Förutom all skam, smutskastning och allt smygeri verkar kärlek mellan två homosexuella personer te sig på samma sätt som kärlek mellan två heterosexuella diton. Det är förstulna blickar, behov av fysisk kontakt (även utan sexuella motiv), beundran och doser av svartsjuka. Jag gillar att filmen skildrar homokärleken som helt okonstlad och naturlig. Den omöjliga kärleken mellan de två cowboykillarna skildras inte på något annorlunda sätt än vad Shakespeare skildrade den omöjliga kärleken mellan Romeo och Julia.

Filmen börjar 1963 när mycket homofoba strömningar fanns och tilläts - inte bara i Wyoming utan säkert också i upplysta Sverige. Och ibland undrar jag om vi verkligen är så tillåtande och ödmjuka inför det som är mänskligt när det förekommer hatbrott mot homosexuella, lesbiska tjejer blir utkastade från krogen för de (enligt dem, själva) kysstes, pastorer får gorma kränkande tillmälen osv.

Därför är det extra roligt att läsa om att det även i den högst naturliga naturen finns "onaturligheter" och "misstag". Här är två andkillar som bara har ögon för varandra. Och för några veckor sedan kunde vi läsa om pingvinparet som fick adoptera en unge stället för att ruva på en sten.

att människor sover i pyjamas är mer mot naturen än homosexualitet
etologiprofessor Magnus Enquist citerad

Skrapar på ytan av det mesta

Smickrande skulle man kunna kalla mig "allmänbildad", men rätt ofta känns det som att mycket av det jag kan och gör hela dagarna bara är skrap på ytan.

Jag kan fota mina barn så jag blir nöjd - men ingen av mina bilder kan mäta sig med nån av de här.

Jag kan skriva träffande texter - men aldrig bli en Linda Skugge.

Jag kan göra halvsnygga designjobb - men aldrig mäta mig med de på Berghs.

Jag är ok bra på att knacka kod - men nåt logiskt geni är jag knappast.

Jag har hyfsat bra koll på vad som händer på internet - men fattar fortfarande inte vad deli.cio.us gör.

Jag har ett skapligt hem - men är avundsjuk på de som platsar i Sköna Hem.

Jag är nog inte riktigt bra på nånting.

05 april 2006

Jag tycker JämO gör helt rätt

JämO Claes Borgström är en enastående JämO. Han tycker att Sverige som föregångarland vad gäller mänskliga rättigheter och jämställdhet ska bojkotta VM i fotboll där man redan nu vet att det kommer horas, lidas och slavas en hel del. Man pratar om att mellan 10.000 och 40.000 kvinnor kommer till Tyskland - bara för att hora. Hur många av dem som kommer dit av fri vilja kan man ju bara spekulera i. Ett är säkert, fler kvinnokroppar kommer säljas, förnedras och våldtas. För mäns höga nöje.

Jag har en stilla undran. Varför tolerar man att det finns män som har så dålig kvinnosyn att de köper kvinnokroppar? Varför handlar debatten om hårklyveriet mellan legalt "sexarbete" och trafficking? Oavsett om det är legalt eller illegalt så är det djupt omoraliskt och djupt omänskligt. Äckligt rent utsagt.

Och varför Lars-Åke Lagrell är detta enbart en politisk fråga? Män finns inte bara i politiska sammanhang, de finns i högsta grad i fotbollsvärlden. Män finns i alla sammanhang och påfallande ofta är det i sammanhang där män dominerar som det görs flest besök till horor och strippklubbar. Där män dominerar finns det ofta mest hyckleri och sämst kvinnosyn (ja, ni minns väl de tre gangbangande småbarnspapporna?).

Det vore riktigt riktigt coolt om någon ur hycklarnas led tog tag i hyckleriet med hororna och kvinnosynen.

Sluta hyckla, fotbollstorskar skriver Samtidigt hos Erik. Jag kan inte annat än nicka instämmande och fundera över varför jag ens skrev det här inlägget. Han har ju redan skrivit allt väsentligt.

Fashion report Manchester

Manchester är ett shoppingmecka och eftersom det inte finns något annat intressant att bese (nga monument, inga eiffeltorn och inga "måste se" museum) så kunde man shoppa och fika med gott samvete.



Som vanligt blev det mest inköp till barnen. Två fina pyjamasar från GAP och sen lite kläder från Mars&Spencer. Stod länge och höll i en Buzz Lightyear-dräkt på Disney Store, men den hänger kvar (ångrar mig lite).

I skyltfönstren var det mycket 80-talsinspirerat. Det var ankellånga tajts, ballerinaskor och tvärrandigt. Det fanns mycket jag ville köpa, men till slut blev jag så förvirrad att det bara blev en Juicy Tube och ett par Converse. Fina va?

04 april 2006

Har fåglarna slutat dö nu?

När fågelinfluensan kom till Sverige ekade det ända till Brasilien där jag befann mig då. Sakta kröp det närmare och det dröjde inte länge förrän även storstaden hade sina rapporterade fall. Men nu är det helt tyst om döda svanar, viggar och tranor? Dör de utan att vi vet om det nu eller har de helt enkelt slutat dö?

Kanske det är så att mediasverige fått våldtäktsmän i fokus nu. Helt enkelt att döda fåglar säljer inte lika bra som förr?

Så här ska vi få slut på våldtäkterna

genom att förmå unga tjejer att inte klä sig utmanande och genom att skärpa straffen – kan vi på allvar få slut på våldtäkterna.


Så skriver kristdemokraten Jakob E:son Söderbaum på sin blogg (ja år 2006) och verkar på allvar mena att det är en jättebra idé.

Det låter som en jättebra idé. Ja, så gör vi. Flickor/kvinnor får inte verka utmanande eller sexiga för då får de skylla sig själva när de kåta huliganmännen inte kan hejda sig.

Och glöm aldrig: de som bäst kan ”svalka männen” är de svala kvinnorna.


Hallå alla män, står ni ut med den här nidbilden av er själva som lallande kåtmonster enbart styrda av testosteron och djurinstinker? Kanske alla män är tickande bomber, potentiella våldtäktsmän allihop?

I denna ljuva våldtäktstid

Tiderna är som de är. Så jag rekommenderar lite läsning. Nödvändig läsning. En del kallar den feministisk toklitteratur. Katarina Wennstam är hårdnackad fakta och lika lite toklitteratur som Kerouac eller Hemingway.

Aldrig har jag mått så illa av en bok. Likhet inför lagen - det tror vi på eller hur? Efter den här boken vet du att våldtagna tjejer inte behandlas värdigt utan våldtas och förnedras även av polisens förhörsledare, advokater, media och rättens nämndemän. Du vet hur killar, män och samhället i stort ser på tjejer med kortkort, string och kraftig sminkning. Du kommer önska att du inte visste det. Flickan och Skulden

Jag sitter på tåget hem. Tårar av vanmakt tränger sig upp. Det går inte att värja sig. Hur kan unga killar tycka det är sexigt att gangbanga en däckad tjej? (Det tycker dom inte, oftast kan de inte ens få upp den än mindre få utlösning.) Hur kan en helt vanlig familjefar sprida skräck i en hel stad? Vad finns i huvudet på en som kör upp en flaska hårspray i en flickas underliv? Hur kan 7 (eller fler) mer eller mindre för kvinnan okända män ostraffat ha sex med en kvinna som enligt uppskattningar har 2.28 promille alkohol i blodet? Varför tror killar att tjejer gillar att få sina underliv så mörbultade att spiralen hamnar på sned och det blöder ur både ändtarm och vagina?

Här är Wennstam något viktigt på spåren - varför utgår samhällets syn på våldtäkt från kvinnan? Varför handlar det om att kvinnan måste bevisa att hon INTE ville? Varför kan det inte handla om att männen måste bevisa ATT hon ville? Varför utgår inte våldtäktsproblematiken från gärningsmännen? Det är ju de som är sjuka, har en snedvriden kvinnosyn och som njuter av att plåga och förnedra kvinnor.

Finns det hopp om manligheten? Jag vet inte.
En riktig våldtäktsman