Det började den andra oktober

om det svåra - stort som smått

13 juli 2007

Bittra upptäckter i skivsamlingen

Jag har alltid älskat musik och ofta snöat in på band eller musikstilar. Turnéaktuella Metallica är inga undantag. I början av 90-talet när de släppte sin massiva succéplatta Metallica (även kallat "The black album") hade jag sedan länge lyssnat in alla deras tidiga låtar, memorerat låttexter och faktasamlat nödvändig info som födelsedata, exakt var bandmedlemmen Cliff Burton förolyckades och kopplingarna till Megadeath. Jag har dessutom sett otaliga konsertvideos, sett dem live flera gånger och kan än idag citera långa strofer ur Fade to Black och känner igen Master of puppets på de inledande två takterna.

Kort sagt - jag kan mitt Metallica.

Men nånstans i bråkandet med Napster började de dock kännas lite giriga och gubbiga i sina alkoholdimmor. Så jag får väl erkänna att jag tappade Metallica-fokus där en stund. Jag kan inte replikerna från terapisessionerna utantill och jag vet inte exakt vad senaste plattan heter.

Men nu är de ju här igen - hjältarna. Kirk Hammet knider sin gura like old times, Lars Ulrich bankar sina baskaggar lika ursinnigt som då och James Hetfields varggrin är fortfarande lika skräckinjagande (att Jason Newsted inte är med gör liksom inte så mycket...). I avsaknad av konsertbiljett tänkte jag i alla fall ägna förmiddagen åt att lyssna på de där gamla skivorna, kanske frammana lite känslor från de där tjugonåntingåren.

Men skivorna går inte att hitta. De måste ju vara här... Jag har massa gammal nostalgi där i skivsamlingen, allt från Depeche tolvor på orange vinyl till Primal Scream till japanpressade Nevermind. En massa obskyr engelsk madchestermusik som Inspiral Carpets, James, Northside och Pink Floyds, The Cures, Mano Negras, Red Hot Chili Peppers alla album.

Sen finns där också pinsamheter som Milli Vanilli, Marie Fredriksson, Peter LeMarc och värst av allt Tomas Ledin! Förmodligen är den inte ens min, utan har blandats in från nån kompis eller pojkväns samling. Men ändå, min skatt (skivsamlingen) innehåller Tomas Ledin men inte ett spår av Metallica!

1 Kommentarer:

5:54 em, Anonymous Anonym skrev...

Du har väl lånat ut dem. Aldrig låna ut skivor.

Jag har slutat låna ut böcker också. Blir bara kvar med de dåliga. De bra har en tendens att inte komma tillbaka.

 

Skicka en kommentar

<< Till början