Vem har smutskastat feminismen?

Expressen har haft en debattserie där man frågat sig om feminismen är död. Linda Skugge fick första stafettpinnen där hon kastade av sig feministepitet för feminism som begrepp har blivit svårt att leva med. -ismen spretar åt för många håll och det är inget bra för karriären, var Skugges skäl. Man förstår Skugge som inte vill KALLA sig feminist, trots att hon förmodligen ÄR det om hon skulle göra ett självtest med frågor som
"Vill du ha lika arbetsvillkor för män och kvinnor?"
"Vill du att flickor och pojkar ska behandlas lika i skolan, få samma sorts uppmärksamhet och lika mycket tid i klassrummet?"
"Vill du att barn ska ha rätt till en trygg relation med båda sina föräldrar?"
"Vill du att kvinnors och flickors situation runt om i världen ska förbättras, t.ex i frågor som hederskultur, fri aborträtt, könsstympning, att flickfoster väljs bort osv?"
"Vill du att människor bemöts utifrån deras intressen, kunskaper och meriter snarare än vad de har mellan bena?"

I ett sånt självtest skulle förmodligen varenda kotte i det här landet svara JA. Alltså är vi alla feminister. Jaja, sen finns det dom som inte vill sätta en etikett på sig själva, istället hävdar att de är humanister och är allmänt oinsatta. Men sen finns det de som säger att de inte vill förknippa sig med ett gäng dårar. Hur många gånger har man inte hört "Gudrun Schyman har kapat ordet feminism och jag vill inte förknippas med en galen kommunist!"?

Vilka är då dessa dårar som smutskastat feminismen, fyllt den med en massa smörja om vad feminism ÄR? Det är inte Gudrun Schyman, det är inte ROKS-Irene, det är inte Tiina Rosenberg eller ens Valerie Solanas.

Det är alla fega satar som känner sig så hotade av faktumet att kvinnor är lika bra och lika mycket värda som män som har sett till att feminismen blivit ful, hårig och omodern. Så länge dessa fegisar finns kvar är det en kamp som måste fortgå.

När det uppenbara, dvs att det inte längre är radikalt att föreställa sig att kvinnor är en lika stor och lika viktig del av mänskligheten som män är då behöver vi inte kämpa mer. Under tiden kan man inte hålla på med hårklyverier om vem som är mest renlärig i sin ideologiska feminism eller vem som använder de allra bästa politiska verktygen för att komma nån vart med jämställdheten. Även om Schyman, Josefin Brink och Solanas inte alls företräder mina politiska värderingar så är det de gör (och har gjort i Solanas fall) så mycket mer värt för jämställdheten och kvinnorna än Fredrik Reinfeldts slakt av pappamånaderna, kds ivran att inskränka svenska kvinnors rätt till fri abort och Timbros försvarande av sexbåsen i Tyskland.