Mormor lever vidare

Förutom alla underbara minnen av min mormor som lagrats i hjärnan har hon efterlämnat en massa spår överallt i mitt hem och mitt liv. Hon har till exempel sett till att jag har silverbestick, kaffeservis, matporslin, kristallglas, linnedukar, servettringar och alla de där grejerna som man "ska" ha. Allt är komplett. När jag var liten tyckte jag det var såå trist att få de där avlånga paketen från Guldfynd. Enda spänningen låg i att gissa om det var en gaffel, sked eller kniv. Såklart är jag väldigt tacksam nu. Varje jag dricker kaffe påminns jag. Varje gång jag dukar med silverbesticken minns jag. Jag minns jularna när jag var liten och fick alla dessa silverskedar - en för varje år. Jag minns de där gångerna vi gick runt i stan för att välja ut den allra finaste kaffeservisen att börja samla på. Jag minns också hur mormor på senare år satt och mös i vårt hus omgärdad av alla sakerna som hon genom åren gett mig.

För två år sedan såg min mormor ett teveprogram från en magnoliaträdgård (eller park) nere i Skåne. Magnolior är rätt häftiga växter, de blommar på bar kvist med stora magnifika blommor och de fanns här på jorden för 20 miljoner år sedan, långt före både gräset, bina och människan. Mormor bestämde sig genast för att en sån ville hon ge mig. Sagt och gjort. Jag blev skickad till Zetas Trädgård för att välja ut en magnolia. I samråd med dottern valdes en ljusrosa variant. Förra året blommade den inte alls, men man såg att den trivdes för bladen blev många och gröna.



I år blommar den. Varje dag nu de senaste dagarna har en ny blomma vecklats ut. Varje dag ler jag och minns.