Det började den andra oktober

om det svåra - stort som smått

01 juni 2006

Dom vilda pojkarna

Inför varje nytt steg i livet lär man sig nya saker. Mitt (och dotterns) nästa steg handlar om att börja skolan. Eller det är ju inte skolan utan förskoleklass - sexårs. I området finns tre skolor och valfriheten känns lite pressande ibland. Nu har man ju chansen att välja det allra bästa! Eftersom det är en så viktig sak som min dotters framtid måste jag vara välinformerad och välförberedd, så jag har läst varenda papper och gått på varenda informationsmöte. Flera nya insikter har kommit men också förvåningen över hur stereotypt traditionella dagens föräldrar fortfarande är.

Efter de obligatoriska frågorna om antalet pedagoger per elev, hur stora barngrupperna/klasserna är och vad man tänker göra åt lokalerna så kommer frågan från flickföräldrarna. De undrar hur pedagogerna tänker jobba för att tjejerna ska få mer plats och kunna ta för sig. Kommer man dela grupperna, pojkar är ju så vilda...?

Jag vill bara ställa mig upp och gasta - Herregud! de är 6 år gamla BARN!

Ja, kanske är den och den och den pojken vild och bråkig, medan den och den och den flickan är lugn och stillsam. Men de pojkarna är vilda för att vi låter dem vara vilda och vi förväntar oss att de ska vara det. Och de flickorna är lugna och stillsamma för att det är det sätt de lärt sig, hemma, på förskolan och av samhällets förväntningar. Vildgenen sitter inte bara på Y-kromosomen, lika lite som lugngenen bara finns hos honexemplar.

Uppfostra dina barn utifrån individen istället för könet. Praktiska exempel; Köp inte krigsleksaker om du inte vill att din son ska "panga" eller sikta på andra. Säg nej och stopp när han går över gränser. Vifta inte bort det med att säga att killar är vilda. Tryck inte in din dotter i tajta tjejtoppar om du vill att hon ska kunna klättra, hoppa och springa som barn ska kunna göra. Behandla henne inte med silkeshandskar eller ängslan bara för hon är tjej. Förutsätt att hon har samma lust till lek och äventyr som han. Förusätt att han också behöver stunder av kärlek, lugn och eftertanke.

Kämpa emot, fall inte in i mönstret om du inte gillar hur det ser ut på håll.

3 Kommentarer:

3:38 em, Blogger Mustardseed skrev...

Jag tror att den där typen av kommentarer ofta kommer från föräldrar som kommit till någon slags halvinsikt - en insikt om att både tjejer och killar måste få komma till tals. Sen har de inte kommit så långt i tankekedjan att de inser att det bästa sättet för både tjejer och killar att få komma till tals och synas och vara är om vi behandlar dem som barn istället för som tjejer och killar.

 
10:56 fm, Blogger Veronika skrev...

Usch. Det där får mig att tänka på att jag måste ta tag i dagis-frågan. Annars får jag ta med Kaspian på lektionerna, och det funkar nog inte så bra.

 
12:21 fm, Blogger Cliff Hanger skrev...

Det gäller att böja i tid...

 

Skicka en kommentar

<< Till början