smärta efterlyses

Mitt jag är melankoliskt. Jag är inte en glad och sprallig person. Jag orkar inte med feelgood-filmer och blir generad av hejarop och beröm. Människor som alltid är glada och aldrig är med om svåra saker känns inte äkta. Men det är ju inte deras fel att de är glada och aldrig är med om svåra saker. Varför vill jag ha ångest från människor för att orka med dem?